Älskling?

Kommer ni ihåg när jag raljerade över hur ofattbart tacky dessa var? Nu har de ju spridit sig över bloggvärlden som en löpeld. Alla som är något, har en onepiece. Jag anser fortfarande att det är ett mycket tveksamt plagg.

Då chockar vanligtvis så konventionelle M. Idag då vi var ute på stan och shoppade en sväng, tog han längtansfullt tag i en onepiece från Houdini och sa att han önskade att jag hade en sådan att ha hemma. Det skulle vara så gulligt, för då var jag som en stor bebis.


...det är sådant här som får mig att undra över vem han är egentligen, den där M. Han har tidigare sagt att han ska göra en fåtölj av mitt skinn om jag skulle dö före honom. Borde jag kanske passa mig?



Kommentarer
Postat av: Tompa

Om onepiece är de jag tror är det ett fruktansvärt plagg. Jag hade något liknande (typ jeansoverall) i början av 80-talet. Till exempel så måste man ju kränga av sig skjortan och nästintill näcka helt när man går på muggen, eftersom grejerna sitter ihop. Är man sen dessutom tvungen att gå på en offentlig inrättning och det är lite slaskigt ute så kan man komma hem med lera på kragen eftersom hela plagget landar på golvet.

2011-02-11 @ 15:07:16
URL: http://nikkodango.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0